Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Makt, kärlek, Carmen, Foucault.

This paper focuses on the role freedom plays in Michel Foucault?s analyze of liberal and particularely neoliberal governmentalities. From his perspective, neoliberalism operates through the strategic production of entrepreneural subjectivity and distribution of self-governing. Here autonomy is central for governing, which raises questions about what freedom can mean at all in Foucault, and how resistance can be possible. Through Foucault?s thinking on liberal freedom, we can gain a better understanding of his philosophy on subjectivation and resistance..

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas.

Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork.

Syftet med denna uppsats var att med en kvalitativ intervjumetod undersöka hur reportrar från olika medier resonerade när de i sin yrkesroll bevakade arrangemanget av HBTQ-festivalen Stockholm Pride. Med hjälp av Michel Foucaults teorier om makt analyserades intervjusvaren för att upptäcka vilka föreställningar om makt som reportrarnas journalistiska metoder inkluderade..

This study titled When the spaces dominate A study of the school as disciplinary rooms is a study where the emphasis is on quality and where the results are based on observations. The purpose of the research was to analyse rooms and other artefacts in the school as seen from Foucault?s analysis of power. He emphasised that power is expressed in human relationships. To understand how that power is used one can study the techniques adopted and resistance offered.

Avsikten med det här arbetet är att utreda, förstå och förklara begreppen makt, lydnad och olydnad. Här finns två fokus: Hur makt, lydnad och olydnad kan manifesteras i organisationer där människor befinner sig som anställda. Hur makt, lydnad och olydnad kan manifesteras för människor som befinner sig utanför arbetslivet och i arbetsmarknadsåtgärder.Max Weber, Emile Durkheim och Michel Foucault med sina respektive ansatser utgör teoretisk bas och analysverktyg för undersökningen. Avsikten är att applicera deras respektive teorier på exempel ur verkligheten för att få större insikter i hur makt, lydnad och olydnad kan te sig för människor som finns i arbetslivet som anställda ? eller utanför arbetslivet som arbetslösa.En kvalitativ litteraturstudie används som metod för att kunna undersöka vilka former makt, lydnad och olydnad kan ha.

The purpose of this paper is to study how people without home experience social services and how they experience their space of action when they meet social services. In order to answer these questions, a qualitative approach has been used. The empirical material consists of five interviews with people who have contact with social services because they are homeless. To support my analysis of the space of action for the persons being interviewed, I?ve used two theoretical perspectives, power analysis by Michel Foucault and Rational Choice.

Kvinnor utsatta för våldtäkt är en patientgrupp som riskerar att fara illa i mötet med hälso- och sjukvården. Bristen på kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskor, så väl som vårdinrättningars brist på rutiner, skapar utrymme för sjuksköterskornas egna värderingar vilket kan medföra att kvinnan upplever en fortsatt kränkning. Studien syftade till att belysa sjuksköterskors omvårdnadsstrategier i mötet med kvinnor utsatta för våldtäkt, ett område i vilket kunskapen är begränsad. Foucaults arbeten om makt utgjorde utgångspunkt för analys och struktur av data. En hypotes formulerades; maktförhållande finns i varje relation.

In this essay I try to find out how the local political climate in the Swedish Municipal Örebro looks like through the eyes of Michel Foucault. I?ve been focusing on the concept power, knowledge and politic. I?ve been applying the discourse theory on the study and the founder of that theory is Chantal Mouffe and Ernesto Laclau, the discoursetheory is a refinement of Foucaults thoughts about discourse.

Purpose?This study has examined the information behaviour and perception of information in a group ofinformation users who have a critical approach to the media and the information supply. Some of them call themselvesor are being called conspiracy theorists. The purpose was to examine how their information behaviour is influenced by the belief that the information is biased or inaccurate and what the information behaviour looks like when the user searches for discrepancies rather than a response to a question.Method?The study is based on transcribed interviews and email responses to interview questions.

Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna.

Syftet med min studie var att undersöka hur fältarbetare kan använda sig av och resonera kring den makt de har i relation till den enskilde. För att göra det har jag använt mig av följande frågeställningar: Vilken makt upplever fältarbetare att de har att påverka den enskilde? Hur talar fältarbetare om empowermentbaserade strategier? Hur reflekterar fältarbetare över den makt de har? Hur framställs makten i förhållande till ungdomarna? För att få svar på mina frågor har jag gjort två deltagande observationer samt tre gruppintervjuer med fältarbetare från totalt fyra olika fältgrupper. Det insamlade materialet har undersökts med hjälp av teoretiska perspektiv hämtade från Foucault, Freire samt empowerment. Ett resultat är att fältarbetets många aspekter gör att informanterna låter makten ta sig olika uttryck i olika situationer.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.